BMI, detta fantastiska redskap för att bedöma om vi är okej i samhällets ögon eller om vi borde gå och gömma oss under en sten och svälta oss, för det är i dagens samhälle en synd att vara överviktig. Hur många cm vi bör hålla oss inom jagar oss dagligen, med tidningarnas bantningstips. Tydligen så är det livsfarligt att öka sitt midjemått, och den dag du går från 88 cm till 89 cm (om du är kvinna) så ökar tydligen din risk att dö i förtid med en massa procent. Skit samma om du ändå äter bra mat och tränar regelbunden, tyvärr du har ett midjemått på 89 cm, det är kört för dig. Är vi verkligen så dumma att vi går på det, eller kanske vi inser att hur jag mår är betydligt viktigare än vad vågen eller måttbandet säger.
Midjemått är tydligen som bäst om du håller dig under 80 cm, upp till 88, ja då bör du allt se upp och över 89, bye bye, du kommer dö ung med svåra hjärtproblem. Tillåt mig småle, har du någonsin tagit ett måttband och sett hur ”stort” 80 cm egentligen är, det är ju smalt. Om man vill bli modell är de klassiska modellmåtten 80-60-90… ja just det, 60 cm som midja, det är ju mini, jag kan inte påstå jag har särskilt enorma ben, och mina LÅR är 60 cm.
Över till BMI. WHO har en tabell som talar om när det är kört för dig. Och är du kvinna, trots att du har fler fettdepåer, glöm att du får större utrymmer, nej då, du har mindre utrymme när det gäller vikt än män. Upp till 25 i BMI är det lugnt, då är du normal, för alla vet ju att normal är det bästa man kan vara, men det är bara om du är man. Är du kvinna är det lika bra att ge upp och leva på sallad, för hamnar du på ett BMI över 23,8 så är du överviktig. Och det vet vi ju alla att huu, övervikt är det västa som kan hända en människa, för då är du inte länge normal. Ett ord jag förövrigt hatar, normal, allt utanför normen är läskigt och bör undvikas, men tänk vad mycket roligare det är att strunta i normen och bara njuta av livet.
Sen finns ju den ännu värre gränsen *lägg till valfri egen läskig musik, tex. hajen* FETMA. (Och där sprang alla små mikrominimodeller och gömde sig i ren skräck). Om man är hemsk som är överviktig, då ska vi inte tala om vilken gräslig person du är som är fet, du har ingen karaktär och du kommer att dö en plågsam död, banta eller ge upp. Enligt WHO så är du som man fet om du har över 30 i BMI, som kvinna, ja då hade vi den där lägre gränsen igen, för vi ska ju vara så små och sköra, ja, grattis, du har ett BMI över 28,6, du är fet. Fet fet fet, det är inget farligt, det är inte mer än ett ord, är det så farligt att man råkar hamna i den gruppen egentligen?
Men tänker folk verkligen efter, inser de hur missvisande BMI egentligen är. Ska vi lita på BMI så är både George Clooney, Brad Pitt och Matt Damon feta. Det är nu vi alla ska skratta för det inser man rätt fort att så knappast är fallet, men enligt allsmäktig BMI så är det kört för grabbarna, för tidig plågsam död väntar er. Så passa på att ha en karriär när ni ännu är vid liv. Enligt BMI är jag som växlar några kilo under månaden som de flesta gör kraftig överviktig på gränsen till fetma när jag ligger där och pendlar på ett BMI mellan 26,9 – 28,3. Och jo, jag måste se upp med mitt midjmått, för 82 cm, oh, det är ju farligt.
Det roligaste jag sett på nätet i min sökning kring BMI är på smärtguiden som har en lista med, räkna ut ditt BMI, med alla gränserna för övervikt och fetma, dock den förenklade och ”snällare” där båda könen följer samma tabell. På samma sida som de har, ”räkna ut ditt BMI” finns även följande:
” Vi lever i ett samhälle där utseende är viktigt, och dessvärre är idealbilden långt ifrån vad som är fysiologiskt naturligt. Vi behöver ett fettlager och en kvinna bör faktiskt ha kring 20 procent av kroppsvikten i form av fett, männen en aning mindre. Många tror de är tjocka, även när de har ganska normal vikt, och alltför många får höra att bara de går ned i vikt så ordnar det sig med smärtlindringen.” Är inte det lite dubbelmoral, kolla din vikt så du är normal, men gilla dig själv som du är.
Nej, det är bara att inse, BMI är så ofta oerhört falskt i att visa sanningen, titta istället på hur du själv mår, kollar du dig i spegeln och tycker jag är snygg, grattis, då är du det, oavsett vad du råkar väga eller vad en fånig tabell säger. Du är snygg, precis som du är, du tar hand om dig, äter ok, du motionerar och du trivs med livet, varför ska du då låta någon annan komma och diktera hur du ”ska” må och vad du ”ska” väga. Se inuti dig själv istället, den fantastiska vackra människa just du är och skit i alla normer, jag lovar, livet blir bra mycket roligare när man gör det och lever precis som man vill och klär sig som man trivs i oavsett vikt.
Detta är en kvinna som är på gränsen till fetma, och skiter blankt i alla tabeller som säger hur jag SKA vara.


Underbart inlägg! Midjemåttshysterin är ju löjlig, det handlar ju om proportioner och storlek i övrigt. En mycket lång människa med breda höfter, breda axlar (etc) kan omöjligt ha ett midjemått på 60 cm utan att se fullkomligt utmärglad ut. Jisses, jag blir mörkrädd på ljusa dan av sådant här. I övrigt så reagerar jag även kraftigt på hur det nu också ses som onormalt att ligga på en normal nivå, dvs – den så kallade ”normala” nivån innebär inte längre att man är smal, nej, smal är man när man ser ut som en cocktailpinne och, till exempel, har ett BMI på 15.
Detta var det bästa jag läst på länge. Underbart inlägg
Jag håller helt med dej det du säger. Keep going