Sin egen värsta fiende – Tjockisbloggen.se

Har någon av er samma problem som mig, att det är inte andras kritik som är värst, utan din värsta kritiker, det är du själv. den som ger dig mest press och oro är den där rösten inne i dig som talar om ”hur omvärlden egentligen ser på dig”. Har haft ett allmänt konstigt humör i veckan, ifrågasatt allt, kring mig själv och andras syn på mig. Saker som min familj och vänner hävdar inte stämmer, men min åsikt har varit de är mina vänner och familj, därför ”måste” de säga som de gör. Om de bryr sig om mig, så vill de ju knappast såra mig med sanningen om hur hopplös jag framstår i deras ögon. Därför säger de säkerligen det jag vill höra. Ni hör hur det låter, det gör jag med. Men det är mina tankar och mina känslor, det är inte alltid logiskt eller sant. Däremot är det hur jag upplever det, det är min rättighet.

Det här är bara vad jag känner, kanske är det, fel, kanske inte, jag vet inte alls för tillfället. Känner att människor inte har någon respekt för mig eller vad jag kan. Att jag aldrig ses som en person med huvudet på skaft, som är smart eller kunnig. Ständigt underskattad och missförstådd i allt jag gör. Som att ”Hanna är söt och rolig, men hon har inget att säga och vi behöver inte lyssna på henne”. Det faktum att jag är väldigt bra på mitt jobb och har kunskaper att utvecklas vidare, tar ingen på allvar. Jag känner att jag har fastnat och jag vill arbeta mig vidare från det, men ingen tror att jag kan.

Vet att jag har kunskaperna att göra en hel del som jag vill få igång, men det finns andra som om de blir inblandade säkerligen kommer att ta över direkt, för ingen litar ju på att jag kan klara av att få igång ett stort projekt. Om de vågade låta mig försöka, så skulle jag bevisa motsatsen.

Vill bli sedd som vuxen, ansvarsfull och seriös också, vet inte vad jag ska göra för att folk ska se den biten. Sluta skämta, bara vara seriös och inte skratta, klä mig i platta rejäla skor och polotröjor? Känns som om jag måste ändra hela mig för att passa in i omvärldens bild av hur en intelligent människa ser ut och fungerar, som att den bilden är den enda riktiga. Måste jag radera mig, för att bli tagen på allvar?

Har tillbringat dagen med att städa ur mina garderob, slänga undan massor av kläder som inte är vuxna nog, eller som andra ser som löjliga. Behövde ändå rensa ur garderoben ordentligt, då var det lika bra att göra den till en mer vuxen variant av min stil. Min förhoppningen är att det är en bit på vägen till att bli tagen på allvar, men jag har säkerligen en lång väg kvar att gå.

Ska försöka sova för att reda ut alla tankar som irrar i mitt huvud, men kommer vrida och vända mig långt in på morgontimmarna med hjärnan på högvarv. Om jag bara hade tagit min examen till fullo och fått ett chefsjobb precis som planen var först, hade allt sett annorlunda ut då, hade jag mått bättre än jag gör nu?

/Hanna

Annonser

3 thoughts on “Sin egen värsta fiende – Tjockisbloggen.se

  1. Älskade Hanna!
    Vem och vad är det som säger att om du hade haft din examen på ett PAPPER så hade du varit smartare och seriösare? Det är MÅNGA som har fina titlar för att de råkar ha papper på dert, men de beter allt annat än vuxet och seriöst. Bär ditt huvud högt och var stolt över dig själv. Jag säger detta för att jag menar det. Inte bara för att du är min dotter. Du vet att om jag vill ge negativ kritik så gör jag det utan att tänka på släktskapsförhållanden mm.
    Kram MAMMA

  2. Det känns som om jag läste mina egna tankar. Är du säker på att du inte delat hjärna med mig på nåt para….typ sätt någongång.

    Jag hoppas att jag aldrig blir fullärd och helnöjd, eftersom lärandet är livet och det som driver en framåt.
    Jag blev själv less på att inte bli tagen på allvar, det resulterade i att jag har mitt eget företag idag, jag är min egen chef och tre-fyra av dem som aldrig tagit mig på allvar tidigare, någonsin, har kommit och bett mig hjälpa till, lösa deras problem helt enkelt.
    ….Vilket jag gör med öppna armar och låter dem förstå att det är deras bästa ide att be mig om hjälp. (sak samma vad de tidigare sagt eller gjort mot mig och fastän man helst vill säga ”vad var det jag sa, du behöver min hjälp” så låter jag bli och spelar en roll som inte ens jag trodde att jag bemästrade)

    Jag städade garaget och förrådet i fredags och kände lite som du beskrivit. Men jag tror att fastän livet såg annorlunda ut så ändrar det inte på hur vi känner.

    Några punkter jag lärt mig under senaste två åren, som du kan ha nytta av oxå..

    -Du är unik, felfri är ingen, men den som kan lära sig att lyssna till och lugna sig själv är vuxen, ansvarsfull och seriös. Det hjälper INTE att sluta skratta!
    -Du behöver inte din examen till fullo, det är ett plus i kanten men…thats it. Den examen du skaffar är gammal om 10 år. Däremot är den kunskapstörst du fått livsnödvändig för att gå framåt.
    -Ett chefsjobb får man inte, det skaffar man.. Du har kompetensen att skaffa ett.
    -Ditt inre jag tycks ha fullt upp med dig ibland :), m.a.o Du bryr dig om Dig och lär inte göra bort dig riktigt totalt nånsin. (ta din bästa kompis och gör bort dig, annars kan du alltid låna min syrra :), hon bor i Tartu)
    -Försök se till att ditt inre jag får nåt annat att göra om dagarna, gör färdigt nåt kreativt projekt som lämnat och ligga, så du får sova om nätterna 🙂 Då kommer du att må bättre också.
    -Ditt mål skall du skriva ner. Skriv hur du vill att ditt liv skall se ut….på ett papper/visitkort som du kan bära med dig och läsa på ibland. inte bara i datorn eller på webben.
    -Din plan är utformad efter ditt mål och målet är halva planen.

  3. Mamma: Massa kramar!

    Iriniacollection: Ska försöka ta till mig av dina punkter och tänka lite längre. Vad roligt för övrigt att din syster bor i Estland 🙂

    /Hanna

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s